Tomma på energi stannar vi till i Ryd och äter vår medhavda matsäck. Det blir alltid så, att vi tänker oss att vi ska hitta någon fin sjö att stanna till vid men sedan slutar det ändå att vi äter vår matsäck i bilen någonstans. Utsikten är deppig. Brödet är soggigt av grillad paprika, kronärtskocka, chevre. L läser upp siffror rörande årets gymnasieantagning för mig. Vi konstaterar: vi kommer ändå att minnas den här lunchen.

▪️

Vi promenerar runt i backiga kullerstensgränder, barnvagnen skumpar, och pratar om att det alltid tar ett tag för oss att hitta samma tempo när vi är lediga. Vi är överens om att vi sänder från samma kanal nu, efter en veckas sommarledighet tillsammans.

▪️

Jag tränger mig in med barnvagn och en skrikande bebis på en fullsatt uteservering tillhörande ett White Guide-klassat konditori i Blekinge (är det något jag älskar så är det finfika). En annan pappa, med två barn, erbjuder sig att vi kan dela upp hans bord i två. Han hjälper till att separera på borden, förklarar för sina barn att mitt barn är ledset och att ”så är det med bebisar” och ger ett trevligt intryck ifrån sig. Det intrycket förändras när han en kvart senare ryter åt sina egna barn att äta upp sina smörgåsar, för han ”har faktiskt inte lust att sitta här hela dagen” för att han har ”annat att göra”.

▪️

Inför ankomsten till ett av hotellen vi ska bo på smsar jag med ägaren och när jag återberättar smsen för L hänvisar jag till ägaren som ”han”. ”Vet du att det är en man?” frågar L och jag säger att det märks på språket. Smsen är raka och ber inte om ursäkt för sig. Väl på hotellet visar det sig att det är en kvinna som jag har skrivit med. ”När jag såg kvinnan i receptionen kände jag mig som om jag hade trott mig sexchatta med en jämnårig som sedan visade sig vara en 58-åring” sammanfattar jag det som.

▪️

I den lilla orten som vi övernattar i finns det gott om karaktärer. En man med skägg som sitter och dricker ur ett mjölkpaket mitt på gatan. Där finns en frisersalong som ologiskt nog har Squid Game-loggan på fönstret. Det finns en butik där man kan inhandla extra långa livremmar. Jag känner mig oanständig när jag löper runt på gatorna där. Den känslan har jag aldrig annars.

▪️

På en uteservering hamnar vi i samspråk med ett äldre par från Gnesta. De vill såklart veta mer om oss än de berättar om sig själva. Tydligen är det jätteintressant att veta vilket hotell vi bor på för att sedan vagt hänvisa till att de själva bor på ”det äldsta hotellet i stan”. De berättar att i Gnesta, i en by därutanför, fanns det en man, en taxichaufför, som delade förnamn med A. ”Kom ihåg att berätta för honom om taxichauffören” säger de innan vi skiljs åt.